“Seunghyun-ah” the older said softl

“Seunghyun-ah” the older said softly, jiggling his shoulder slightly to try and rouse the younger. But he was in too deep a sleep for that to work. He must be really tired then, the older thought to himself. He shifted slightly, making sure not to let the younger’s head drop off him, and grasped his thigh tightly. “Seunghyun-ah, wake up” he said more loudly and the younger made an almost-inaudible noise of disapproval. He was too comfortable to get up and too tired to be awake. The older simply chuckled and squeezed his dongsaeng’s thigh again, “Okay, we can just stay in and rest then.” The younger shook his head still resting on his hyung’s shoulder with eyes shut and murmured, “No let’s go out. But later.” Dongwook laughed and gave in, knowing rest would be good for the younger and it was still early enough that it wouldn’t hurt to wait a while longer before leaving.

Right as the younger was slipping off into dreamland once again, he felt his hyung shift and say, “At least let me move a bit, I’m tired of sitting like this.” The younger nodded and moved off slightly as his hyung shifted and dropped his head back down as soon as the older was settled comfortably, only to find it had now landed on his chest. The older instinctively took his hand off from the back of the couch and brushed off the younger’s hair from his forehead to let him know it was okay to rest on him, to which he responded with a gentle snore. The older smiled as he looked down and observed the profile of the head resting on his chest, admiring the strong jaw line and brows of the sleeping man. He didn’t even realize his slender fingers ever so lightly tracing along the jaw line of the younger, skin like satin underneath his own smooth fingertips, until the face shifted slightly on his chest and a small sigh escaped the younger’s lips. He quickly pulled his hand away, not wanting to wake him, smile still in place. He had so much affection for his dongsaeng.

Finally, after about another hour-and-a-half, he decided it was time to wake him. Placing his hand under that wonderfully defined jaw of his, he slightly lifted up the younger’s head and said, “Seunghyun-ah, time to get up now.” Seunghyun groggily opened his eyes and found himself looking up into his hyung’s face whose hand was still cradling his jaw. They simply looked into each other’s eyes for a few, quiet seconds until the older swiftly brushed the younger’s jaw as he made to remove his hand. Seunghyun reveled in the feeling of his hyung’s smooth fingers on his skin for a second before finally moving off him and sitting up straight. “Aish, I need to fix my hair now.” He pushed himself off the couch and walked to his bedroom as his hyung turned off the television and followed him in. The older stood next to him and checked his own appearance in the mirror, straightening out his clothes and fixing a few stray hairs. When he was done, he beamed over at the younger and said, “I’m ready when you are. Don’t fuss so much, you’ll look handsome regardless.”

“Aigoo you always say things like that,” responded the younger who tried to will the heat away from his face. “Well it’s because it’s true,” he cooed and he playfully pinched his cheek.

“Yah!”

Dongwook burst into laughter at the younger’s reaction, who could no longer fight off the flush of his face, something that happened every time he pinched his cheeks. The younger smiled too and Dongwook beamed once again, always loving seeing those beautiful cheekbones jutting out especially when they were tinted pink. Finally, Seunghyun was ready to go and he turned to face his hyung. “Should I wear a necklace?” Dongwook turned to face the younger, who was closer to him than he expected, and took in his appearance. He carefully ran the collar of the younger’s blazer between his fingers and shook his head. “I don’t think you need it.” He placed both hands on his shoulders and looked him square in the eyes. “You do look very handsome, you know.” Seunghyun rolled his eyes but still smiled.

“You always say that.”

“Well, I mean it.” His tone was serious. It was a bit unnerving to Seunghyun, honestly.

“Well….thank you. It means a lot coming from a hyung who is very handsome himself.”

“Aigoo, you’re just saying that.”

“I’m not. You know you’re handsome.”

Dongwook smiled playfully and said, “You’re right. I am.” The two laughed and the older’s head dipped to rest on his hand, which was still atop the younger’s shoulder, as he laughed. After the laughter subsided, the older slowly brought up his head and the two felt another small jolt run through them as their cheeks came so close they almost brushed. This caused Dongwook to stop moving, leaving their cheeks side-to-side and creating a feel of intimacy in the atmosphere.

Seunghyun gulped and the older noticed which caused him to finally pull his head back slightly, only to find himself face-to-face with the younger in very close proximity. Seunghyun’s breath caught in his throat, as did Dongwook’s, and they both looked at each other. There were a few seconds of charged silence before Seunghyun cleared his throat, “Shall we call the company car then?” The older nodded slowly, still not breaking eye contact or moving away. Neither did Seunghyun.



A/N: Hello! My first author's note. (^-^) I just wanted to thank everyone who has read this and subscribed/commented. I'm still new to fanfiction so it's nice to get feedback! I'll try to update more regulary than I have been. Thanks and I hope you enjoy reading this!

ผลลัพธ์ (สวีเดน) 1:

"Seunghyun-ah" den äldre sade sakta, jiggling axeln något för att försöka väcka den yngre. Men han var i alltför djupa sömn för att det skall fungera. Han måste vara riktigt trött då, det äldre tänkt för sig själv. Han förskjutits något, att se till att inte låta ju yngre 's huvud släppa av honom, och förstått sitt lår tätt. "Seunghyun-ah, vakna upp" han sa mer högljutt och den yngre gjorde ett nästan ohörbart buller ogillande. Han var alltför bekväm att gå upp och för trött för att vara vaken. Den äldre bara skrattade och kramade hans dongsaeng lår igen, "Okej, vi kan bara bo i och vila sedan." Den yngre skakade huvudet fortfarande vilar på hans hyung skuldra med ögonen stängda och mumlade, nej låt oss gå ut. Men senare." Dongwook skrattade och gav i, att veta resten skulle vara bra för de yngre och det var fortfarande tidigt nog att det skulle inte skada för att vänta ett tag innan de lämnar. Rätt som den yngre rutscha till dreamland än en gång, han kände sin hyung SKIFT och säga, "åtminstone jag flytta lite, jag är trött på att sitta såhär." Den yngre nickade och flyttade något som hans hyung skiftade och tappade huvudet tillbaka ner så snart den äldre sattes bekvämt, bara för att finna det nu hade landat på bröstet. Den äldre instinktivt tog sin hand från baksidan av soffan och borstade bort den yngre håret från pannan att låta honom veta det var okej att vila på honom, som han svarade med en mild snarka. Den äldre log när han tittade ner och observerade profil huvudet vilar på bröstet, beundra stark käklinje och ögonbrynen av den sovande mannen. Han visste inte ens att fingrarna smal aldrig så lätt spåra längs käklinjen för den yngre, hud som satin under sin egen smidig fingertoppar, tills ansiktet förskjutits något på bröstet och en liten suck flydde den yngre läppar. Han drog snabbt sin hand bort, inte vilja väcka honom, ler fortfarande på plats. Han hade så mycket kärlek för sin dongsaeng. Slutligen beslöt efter om en annan timme-och-en-halv, han det var dags att väcka honom. Att placera handen under det underbart definierade käken av hans, han något lyfte upp ju yngre 's huvud och sade: "Seunghyun-ah, tid att få nu" Seunghyun groggily öppnade hans ögon och fann sig tittar upp i sin hyung ansikte vars hand fortfarande cradling hans käken. De såg helt enkelt in i varandras ögon för några, tysta sekunder tills den äldre borstade snabbt den yngre käken som han gjort för att ta bort sin hand. Seunghyun frossade i känslan av hans hyung släta fingrar på sin hud för en sekund innan du slutligen flyttar bort honom och sitter rakt upp. "Aish, måste jag fixa mitt hår nu." Han sköt sig från soffan och gick till sitt sovrum som hans hyung stängde av TV: n och följde honom i. De äldre stod bredvid honom och kollade hans eget framträdande i spegeln, räta ut sina kläder och korrigera några herrelösa hårstrån. När han var klar, myste han över på den yngre och sade: "Jag är redo när du är. Krångla inte så mycket, du ser stilig oavsett. "Aigoo du säger alltid saker som detta," svarade den yngre som försökte kommer värmen från hans ansikte. "Jo det är eftersom det är sant," kuttrade han och han nöp lekfullt kinden. "Yah!" Dongwook brast i skratt på den yngre reaktion, som inte längre kunde kämpa mot spola av hans ansikte, något som hänt varje gång han nöp sina kinder. Den yngre log också och Dongwook strålade ännu en gång, alltid älska att se dessa vackra kindbenen skjuter ut speciellt när de var tonade rosa. Slutligen Seunghyun var redo att gå och han vände sig för att möta sin hyung. "Ska jag ha ett halsband?" Dongwook vände för att möta den yngre, som var honom närmare än han, och tog i sitt utseende. Han försiktigt sprang krage av den yngre kavaj mellan fingrarna och skakade på huvudet. "Jag tror inte du behöver den." Han placerade båda händerna på hans axlar och såg honom torget i ögonen. "Du ser mycket vacker, du vet." Seunghyun rullade sina ögon men ändå log. "Du säger alltid att.""Jo, jag menar den." Hans ton var allvarlig. Det var lite irriterande att Seunghyun, ärligt talat."Bra... tack. Det betyder mycket kommer från en hyung som är mycket vacker själv.""Aigoo, du bara säger som.""Jag är inte. Du vet att du är snygg."Dongwook log lekfullt och sa, "du har rätt. Jag är." Två skrattade och den äldre huvudet doppat för att vila på sin hand, som var fortfarande på toppen av den yngre axeln, som han skrattade. Efter skrattet avtagit, tog den äldre sakta upp hans huvud och två filten en annan små ryck köra igenom dem som deras kinder kom så nära de nästan borstad. Detta orsakade Dongwook sluta flytta, lämnar deras kinder sida till sida och skapa en känsla av intimitet i atmosfären. Seunghyun svalde och den äldre märkte som fick honom att slutligen dra huvudet tillbaka något, bara för att finna sig själv ansikte mot ansikte med den yngre mycket nära. Seunghyun's breath fångad i halsen, som gjorde Dongwook's, och de båda tittade på varandra. Det fanns några sekunder av laddade tystnad innan Seunghyun rensat hans hals, "Skall vi kalla bil då?" Den äldre nickade långsamt, fortfarande inte bryta ögonkontakt eller flyttar bort. Inte heller Seunghyun. A / N: Hej! Min första Författarens anmärkning. (^-^) Jag ville bara tacka alla som läser detta och tecknade/kommenterade. Jag är fortfarande ny på fanfiction så det är skönt att få feedback! Jag ska försöka uppdatera mer regelbundet än jag har. Tack och jag hoppas du tycker om att läsa detta!

ผลลัพธ์ (สวีเดน) 2:

"Seunghyun-ah" den äldre sade sakta, jiggling hans axel något för att försöka väcka den yngre. Men han var alltför djup en sömn för att det ska fungera. Han måste vara riktigt trött då, den äldre tänkte för sig själv. Han skiftade något, se till att inte låta yngre huvud avhopp honom och grep hans lår hårt. "Seunghyun-ah, vakna upp", sade han mer högljutt och den yngre gjorde en nästan ohörbart brus av ogillande. Han var alltför bekväma att gå upp och för trött för att vara vaken. Den äldre helt enkelt skrockade och kramade hans dongsaeng lår igen, "Okej, vi kan bara bo i och vila sedan." Den yngre skakade på huvudet fortfarande vilar på hans hyung axel med slutna ögon och mumlade: "Nej låt oss gå ut. Men senare. "Dongwook skrattade och gav, att veta resten skulle vara bra för de yngre och det var fortfarande tillräckligt tidigt att det inte skulle skada att vänta ett tag till innan de lämnar. Rätt som den yngre var glider ut i drömmarnas land igen, han kände sin hyung skift och säga, "Minst låt mig gå lite, jag är trött på att sitta så här." Den yngre nickade och flyttas bort något som hans hyung skiftat och tappade huvudet tillbaka ner så snart som den äldre var bosatte sig bekvämt, bara för att finna det hade nu landat på bröstet. Den äldre instinktivt tog hans hand ut från baksidan av soffan och borstas bort den yngre hår från pannan för att låta honom veta att det var okej att vila på honom, som han svarade med en mild snarkning. Den äldre log när han tittade ner och observerade profil av huvudet vilande på bröstet, beundra den starka käklinjen och bryn i den sovande mannen. Han ville inte ens inser sina smala fingrar någonsin så lätt spåra längs käklinjen den yngre, hud som satin under sina egna släta fingertopparna, tills ansiktet skiftade något på bröstet och en liten suck undgått yngre läppar. Han drog snabbt sin hand bort, inte ville väcka honom, leende fortfarande på plats. Han hade så mycket kärlek för hans dongsaeng. Slutligen, efter ungefär en timme och en halv, bestämde han sig för att det var dags att väcka honom. Att placera sin hand under det underbart definierad käken av hans, han något lyfte upp den yngre huvud och sade, "Seunghyun-ah, dags att gå upp nu." Seunghyun öppnade groggily ögonen och fann sig tittar upp i hans hyung ansikte vars hand var fortfarande vagga hans käke. De såg helt enkelt in i varandras ögon för några, tysta sekunder tills de äldre snabbt borstade yngre käke som han gjorde för att ta bort hans hand. Seunghyun frossade i känslan av sin Hyung släta fingrar på hans hud för en sekund innan de slutligen flyttar ut honom och sitter rakt. "Aish, jag måste fixa mitt hår nu." Han sköt sig ur soffan och gick till sitt sovrum som hans hyung avstängd tv och följde honom. Den äldre stod bredvid honom och kollade hans eget utseende i spegeln, räta ut sina kläder och fastställande några herrelösa hår. När han var klar, strålade han över till den yngre och sade: "Jag är redo när du är. Inte krångla så mycket, du ser vacker oavsett. "" Aigoo du alltid säga saker som att "svarade den yngre som försökte att vilja bort värmen från hans ansikte. "Jo det är för att det är sant", säger han kuttrade och han lekfullt nöp hans kind. "Yah!" Dongwook brast i skratt på den yngre reaktion, som inte längre kunde kämpa mot tömning av hans ansikte, något som hände varje gång han nöp hans kinder. Den yngre log också och Dongwook strålade återigen, alltid älska att se dessa vackra kindben sticker ut särskilt när de tonade rosa. Slutligen var Seunghyun redo att gå och han vände sig mot sin hyung. "Ska jag ha ett halsband?" Dongwook vände sig mot den yngre, som var närmare honom än han väntat, och tog i hans utseende. Han sprang försiktigt kragen på den yngre kavaj mellan fingrarna och skakade på huvudet. "Jag tror inte att du behöver det." Han satte båda händerna på axlarna och såg honom torget i ögonen. "Du ser väldigt stilig, du vet." Seunghyun rullade med ögonen, men ändå log. "Du säger alltid det." "Ja, jag menar det." Hans ton var allvarlig. Det var lite irriterande att Seunghyun, ärligt. "Tja ... .thank dig. Det betyder mycket kommer från en hyung som är mycket vacker själv. "" Aigoo, du bara säga det. "" Jag är inte. Du vet att du är vacker. "Dongwook log lekfullt och sade:" Du har rätt. Jag är. "De två skrattade och den äldre huvud doppat att vila på hans hand, som fortfarande var ovanpå yngre axel, som han skrattade. Efter skratten klingade ut, den äldre kom sakta upp huvudet och två kände en annan liten stöt gå igenom dem som deras kinder kom så nära att de nästan borstad. Detta orsakade Dongwook att sluta röra sig, lämnar sina kinder sida till sida och skapa en känsla av intimitet i atmosfären. Seunghyun svalde och äldre märkt som fick honom att äntligen dra huvudet tillbaka något, bara för att finna sig själv ansikte mot ansikte med den yngre mycket nära. Seunghyun andedräkt fångad i halsen, som gjorde Dongwook s, och de båda såg på varandra. Det fanns några sekunders laddad tystnad innan Seunghyun harklade sig, "Ska vi ringa företaget bilen då?" Den äldre nickade långsamt, fortfarande inte bryta ögonkontakt eller flyttar bort. Inte heller Seunghyun. A / N: Hej! Min första författarens anmärkning. (^ - ^) Jag ville bara tacka alla som har läst detta och tecknade / kommenterade. Jag är fortfarande ny på fanfiction så det är skönt att få feedback! Jag ska försöka uppdatera mer regelbundet än vad jag har varit. Tack och jag hoppas att du gillar att läsa här!

ผลลัพธ์ (สวีเดน) 3:

"Seunghyun-ah" den äldre sade slappt, skumpade omkring sådär han axeln något för att försöka engagera den yngre. Men han var också en djup sömn för att det skall fungera. Han måste verkligen vara trött då, den äldre tänkte för sig själv. Han förskjutits något, se till att inte låta de yngre huvud falla honom och greppade hans lår hårt. "Seunghyun-ah,Vakna upp" sade han mer högljutt och den yngre gjorde ett nästan ohörbart brus av ogillande. Han var alltför bekvämt att få upp och för trött för att vara vaken. De äldre helt enkelt chuckled och pressade hans dongsaeng's lår igen, "Okej, vi kan bara bo i och resten då." Den yngre skakade huvudet fortfarande vilar på hans hyung's sida med ögonen stängda och knorrade, "låt oss gå ut. Men senare.